my first love in the peacook fields

Sådärja, hemma var det. Fast jag vet inte om jag är död eller levande, det blir en senare fråga att ta tag i.. Jag hatar att komma hem när jag varit borta. Egentligen vill man komma hem och träffa alla och höra folk prata svenska, men när man sitter där på planet och har åkt i 26 timmar och fortfarande inte är hemma efter alla möjliga förseningar är man död. Fast jag sov hela resan, känner mig ganska stolt faktiskt, inte ofta jag lyckas med det. Men nackspärr har jag också fått med mig på köpet, AJJJ. Och jag fattar inte varför man bor i Sverige när man kan bo någon annanstans. Okej att sverige är bra för att man kan dricka vattnet från kranen och man får gå i skolan och lära sig saker men det är kallt!! Nu vågar jag inte ens gå ut, med rädsla för att frysa till is. Och jag är inte ens brun lixom, eller lite.. men mest är jag myggbiten och det kliar som attan asså. Plus att jag blivit tjock, för jag har ätit massor med mat. Egentligen tycker inte jag att jag är så tjock men när en del människor tror att man är gravid så får man väl börja ta in sanningen typ. Och jag har klippt mig för sju ynka kronor, nu är jag snyggare än innan. Åh vad ska man skriva mer? Jag har solat och badat och åkt runt på olika ställen och tittat på tempel typ och sen har jag ätit massor av ananas för den smakar så bra och glass. Och vart på massage då blinda människor masserar en, det var en upplevelse i säg. Fast det var läskigt för deras ögon såg skitkonstiga ut och de tog i med kung och fosterland och slog och knäckte alla leder. Och sen rullade de runt magen massor så jag började asgarva. Och sen rullade de nästan ner mig från själva båren typ där man låg, men de såg inte han som masserade så jag fick typ hålla i mig. Aja. Sen var jag sjuk en dag och låg hemma hela dagen, intressant va? Nu har jag hjärnsläpp för jag kommer inte på något mer att skriva.
Nu ska jag äta choklad... Hejdå!